Sol och söndagshäng

Idag blev det spontanhäng i lekparken med min kompis Maja. 

Ellen och Maja gungade ikapp och lillans hjärtliga skratt ekade mellan lekställningarna. 

Är det någon som vet hur man njuter av livet så är det hon. 



Nu ska vi se film och fortsätta njuta av söndagen!






Det här är livet.

Jag önskar jag kunde förklara hur det känns att vara mamma.

Den här kärleken som uppfyller en och är så överväldigande.
Som ibland kommer över en likt en tidvåg.
Då jag inget har att sätta emot, jag bara följer med.

Som när hon på natten sticker in sin lilla hand innanför min tröja för närhet.

När hon tittar mig i ögonen och helt utan anledning kiknar av skratt.

Som när hon håller på att lära sig prata och vi kan genom ord börja förstå varandra på ett helt nytt sätt.


Jag ser hur hon växer och blir större och ser fram emot att lära henne nya saker.

Åh det är så mycket jag vill visa henne.
Jag längtar efter att få se henne springa i gräset igen, gunga, bada utomhus och jag undrar vad hon säger när vi tar med henne och fiskar.
Sånt längtar jag efter så jag blir galen.

Det här är livet, del 11.

 
 
 
 


Om ungen som älskade att kolla sig i spegeln.

Det här är livet. Del 10.



Igår hade jag lyckan att få höra Ellen säga "mamma" för första gången.

Vilken härlig känsla, som jag väntat!

det här är livet. del 9.

Saker som får mig att le:



Billig frukt.




Konrad som prompt ska sova bredvid Ellen.



Diskberget på jobbet.

det här är livet. del 8.



Ja, behöver jag säga mer?

det här är livet. del 7.


Jag har dragit en lättnadens suck när det regnat dom här senaste dagarna eftersom det betytt att mycket snö har försvunnit. 

Cykelbanorna är återigen snöfria och fåglarna har äntligen börjat härja här nere vid älven.
Ja - härja, dom lever om nåt så mycket fruktansvärt och är jättearga vad jag kan förstå.. som dom håller på.
För vissa kan det se grått och trist ut men mitt hjärta tar ett litet glädjeskutt av vårkänslor och pirr i benen. 

I veckan bestämde jag mig för att det är slutsnöat och tog fram utemöblerna. Nu får det vara nog.

Jag och Ellen har kunnat vara ute på våra dagliga promenader längs strandpromenaden och hon tycker mest allt är fascinerande nu.







tårta till många



Igår var vi hos min mamma som fyllde år. Där bjöds det på fika och prinsesstårta. Jag som var lite trött efter lördagens tjejkväll, om än det blev en väldigt lugn sådan faktiskt, åt så det stod härliga till.

Efter en stund när vi alla hade fikat färdigt hörde vi yngsta systersonen säga:

- Oj, nu blev det många!


Ja och många tårtbitar hade det blivit.... Bara sådär.



Hoppsan.

det här är livet. del 5.



Calle snart 5 år, Ellens kusin, frågade mig idag;
- Är Ellen en kille?
- Nä, sa jag, hon är en tjej. 
- Men då måste hon ju ha ett långt hår! Svarade han bestämt.

Detta fick mig att tänka efter på alla roliga saker man hört och blivit frågad av sina syskonbarn genom åren. Som ni förstår är det mycket och så mycket skratt det frambringat så har jag/vi nog förlångt våra liv med ett par år.

Jag hoppas att mina systrar inte blir arg på mig för att jag delar med mig av detta, det är ju bara så himla roligt.
Två av mina favoriter är...



Vi satt och åt lunch på Julafton när Jonas 7 år vänder sig mot Ellen (då drygt fem månader) och säger:

- Lilla Ellen, kan man dela siffran 5 lika??

- Men Jonas, svarar vi, det kan du väl inte fråga henne om, det vet väl inte hon!?

Han utbrister argt:
- MEN HON SVARADE JU NEJ NÄR JAG FRÅGADE OM 10!!!

Eller den här:

För ett par år sen var jag barnvakt åt min äldste systerson som då var 10 år, och vi skulle gå in till stan för att möta upp hans mamma. 

På vägen dit tittar han på mig och säger:
- Ja när man blir gammal slutar man växa och krymper istället.

- Jaha, säger jag och anar att här kommer nog ett guldkorn, och hur vet du det?

Då tittar han på mig som att jag vore dum i huvet och säger:

- Ja men du tror väl inte att mormor är sådär liten i verkligheten???


När Ellen blir större och börjar prata ska jag absolut köpa mig en bok och skriva ner alla små kvickheter hon kommer med. 

Förresten är man väl inte smartheten själv, jag har nog allt för ofta virrat till det och kastat om ord och bokstäver, det är ju tur att dom nära känner en så bra att dom förstår vad man menar. Och ibland får man ju faktiskt skylla på att man inte är vid sina sinnens fulla bruk.

Som till exempel när jag skriker på förlossningen:


- MARTIN, SÄG ÅT DOM ATT DOM MÅSTE LUSTA UPP SKRUVGASEN!!



det här är livet. del 4.





plusgrader och sol. fint väder så själen mår bra.



glad unge som gillar att sitta i vagnen.
(och har blivit så stor att hon kan det)


det här är livet. del 3.





Att blotta åsynen av mig, får ungen att gå bananas.


det här är livet. del 2.



att komma in från kylan, hem till en tom lägenhet.

sätta sig ner i mörkret och hämta andan efter promenaden.

höra lätta tassar som vaknar och kommer kärlekskrankt upp i knäet.




det här är livet. del 1



Att få blommor två gånger på samma vecka. Vem blir inte glad av det?

RSS 2.0