Dom senaste dagarna har jag varit i någon sorts paus-läge. Inväntat förkylningen som varit på gång, men som aldrig riktigt brutit ut. Känt mig nere och totalt energilös.

Men det kan vara rätt skönt ibland också. Att titta sig runt, se på det kaosartade hemmet som blir efter en ettårings framfart, och säga till sig själv
- äh jag skiter fullständigt i det.
Bara sätta sig ner på rumpan och skita i allt förutom att bara vara.
Det behöver man ibland.
Det är inte ofta jag klarar av det så när det väl händer njuter jag lite extra av känslan att vara lat.

Annars är Jag så peppad på att träna. Har en plan för att komma igång med konditionen och längtar efter styrketräning.
Om det känns bättre imorgon så blir det av. Håll tummarna.

Nuvska jag försöka sova inför ännu ett morgonpass på förskolan ned lillan.
Och sen blir det att ta tag i kaoset.
Det blir bra!