Natt tankar
Nattjobb igen.
Ja det var bara ett par veckor sen sist.
Och jag konstaterar än en gång att det här med att jobba natt, det är inget för mig.
Och det passar sig inte när man har småbarn.
Det tär på mig och det tär på oss.
Jag går omkring med dåligt samvete.
dåligt samvete att jag inte kan hjälpa till hemma. dåligt samvete för att jag ligger och sover halva dagen. dåligt samvete för att det blir 10h på dagis för Ellen dom dagar jag jobbar natt mitt i veckan och jag måste va hemma för att vila upp mig mellan passen. Dåligt samvete för att Martin inte får någon avlastning på hela helgen nästan.
På lördag får jag äntligen träffa min lilla solstråle igen. Jag lämnade henne på dagis i onsdags förmiddag och sen dess har vi inte setts om man inte räknar med det myset jag snor åt mig när jag kommer hem efter jobbet då hon ligger och sover. Inatt när jag kröp ner i sängen skrattade hon högt i sömnen, himla roligt.
Men efter i helgen dröjer det minst 2 månader till nästa gång och sen får vi se hur det blir till hösten.
En månad kvar till semestern nu, nedräkningen har börjat!
Det här är livet.
Om dom första sommardagarna.
I helgen har det varit nattjobb för min del. Faktiskt en riktigt bra helg. Har skrattat med arbetskamrater och blivit road av kunderna samt lyckats sova riktigt bra. En fördel med att jobba natt är ju att jag har kunnat njuta lite av vädret, det fantastiska sommarväder som varit! Klockan är nu efter nio och det är 18-19 grader på vår baksida, åh vad jag njuter!
Är hon inte söt så säg..
om än väldigt tjurig.
Upp igen.
Den här dagen började som alla andra: Ellen hinner inte mer än öppna ögonen förrän hon börjar tjata om att gunga!
Det är bara att klä på sig och dra igång evighetsmaskinen!
Från noll till hundra.
För mig är det ofta allt eller inget.
Som när jag väl tagit mig iväg till gymmet så är det inte bra nog. Jag börjar genast lägga upp planer på att hinna med att träna varje dag resten av veckan och planerar in träningspass och promenader.
Och visst är det bra.
Men det faller oftast platt när jag sätter för höga mål och för många krav.
Varför kan jag inte bara vara nöjd för stunden och att jag tagit mig dit? Och sen får jag hoppas (och sträva efter) att jag hinner träna mer.
Mitt mål för i vår var att jag skulle orka springa 5km, och jag hade en ganska bra plan på att ta mig dit.
Det blev inte alls som jag tänkt mig för efter den tredje omgången magsjuka funderade jag inte så mycket på motionera som att behålla iallafall lite av maten jag åt.
Jag längtar efter frihetskänslan man får av en bra löptur och jag hoppas jag kommer uppleva det inom en ganska snar framtid.
Jag ska skaffa mig en träningsdagbok har jag tänkt. Då blir det lättare att planera och lättare att se framsteg.
Och det är ju sant som jag hörde Timbuktu säga en gång:
Man måste kunna gratulera sig skälv för att man försöker.
Heja mig!
Om att ta tag i saker
Just do it!
Det säger jag åt mig själv när jag behöver en spark i ändan.
Ofta funkar det, men inte alltid.
Som igår när jag äntligen tog mig till gymmet efter ett långt uppehåll.
Ett uppehåll som började ofrivilligt men slutade med att jag bara var lat.
Eller imorse när jag var tvungen att ringa ett jobbigt samtal.
Man ska inte tänka så mycket, det är bara att göra det!
Valborg.
Valborg firades för min del på jobbet där jag var även igårkväll. Vi var ute i stugan i helgen och tände en brasa då istället och njöt av våren. Ellen var dock förkyld och grinig så det blev inte riktigt som vi tänkt oss, men hej vad gör man. Vi fick dock mycket gjort som däckbyte och biltvätt bl.a. Vi hade även grillpremiär och fick njuta av god mat och frisk luft.
