När är det över
Kan jag andas ut nu?
Jag har mått illa av och till, haft magknip som kommit och gått. Men hur länge ska jg behöva oroa mig?
Magsjuka är verkligen ett av de största orosmomenten för mig. För vissa kanske det låter överdrivet men oron i sig kan nästan göra mig sjuk. Jag försöker ideligen påminna mig om att händer det så händer det, och jag kan ändå inte göra något åt det, men att bara gå och vänta är en ren plåga.
Jag tror det är det här med kontroll, att vara rädd för att bli så sjuk att man inte vet vart man ska ta vägen. Att inte veta hur illa det kommer att bli och när det kommer gå över.
Jag har haft det så många gånger i mitt liv så jag borde vara immun tycker man, men det fungerar ju inte så. Och när man varit gravid och behöver kräkas flera gånger per dag tycker jag ju att man borde få dispans!
Ursäkta, det här blev ju ett riktigt tråkigt inlägg! Jag var bara tvungen att skriva av mig lite. Nu är det lunchdags!
Magsjuka
Jaha. Så blev det magsjuka i hushållet. Stackars lilla Ellen började spy kl 5 imorse och jag vågar inte ge henne mycket att äta eller dricka.
Hoppas det ger med sig snart och HOPPAS att jag slipper undan den här gången! Oron för lillan är nog. Dessutom tycker jag att jag spytt nog för i år.
Dagens minus: torka spya medans man försöker få i sig lunch.
Äntligen
Den här veckan händer det grejer!
Jag är fylld av förväntan, glädje och spänning. Men samtidigt orolig och nervös.
När den här veckan är slut hoppas jag kunna stryka ett streck över vissa saker och börja fokusera på annat!
När saker ställs i perspektiv
Herregud vad jag är trött idag! Ellen vaknade 05.40 imorse och nu när jag inte jobbar är det lite väl tidigt. Just nu känns det också som att jag behöver hur mycket sömn som helst då jag nästan aldrig sover bra på nätterna. Jag bara drömmer och drömmer, mest mardrömmar. Det brukar oftast komma av att jag har för mycket att tänka på och många outredda saker som cirkulerar i min hjärna. Jag antar att det är så även den här gången.
Det är en blandning av stress över att jag inte köpt en enda julklapp än, funderingar över vilken inriktning jag ska välja inför nästa termin, om jag kommer att få mitt tilläggslån beviljat av CSN och i övrigt stora funderingar över framtiden.
Allt sammans ett enda stort i-landsproblem när jag har människor i min närhet son det faktiskt är riktigt synd om! Livet kan vara så sjukt orättvist ibland så man tror inte att det är sant..
Onsdagsförmiddag
