Tyvärr så har jag haft lite otur dom här första dagarna då lillan varit lite spak. Typiskt nog så hann Martin bara precis ut genom dörren kl 06 då lillan började vrida sig i sängen och klaga på magont. Det blev ett par blöjbyten innan det lugnade ned sig och idag har hon mått bättre. Vi håller tummarna!

Imorgon ska hon på dagis och sen blir hon upphämtad av farmor som tar med sig henne på bio för första gången. Bamse och tjuvstaden. Det blir spännande att höra hennes reaktion. Jag ska spendera dagen med att försöka plugga igen lite av den tid jag missat hittills i veckan. Och städa, och handla, kanske byta gardiner, bära ner kartonger till förrådet.

Det är ungefär här jag glömmer bort att jag är gravid. 

Det kommer alltså sluta med att jag påbörjar allt detta och måste sedan lämna allt i en enda röra då jag inte inser mina begränsningar. 

Jag ser i alla fall fram mot lite egentid imorgon! 

Sen dom här hormonerna alltså... Hittills i graviditeten har det gått relativt bra med humörsvängningarna då dem har befunnit sig på ganska samma nivå hela tiden. Men alltså senaste veckorna, och igår framförallt.. Hur kan man gråta så mycket? 

Det blev många undangömda tårar när Ellen inte såg på så hon inte tror att jag förlorat vettet alldeles..

Idag har jag varit mer sansad. Och försöker att inte känna efter så mycket.

Det blir nog bra det här!