Så. Imorgon är det alltså dags.
Dagis. Eller förskola som det kallas.
Vi börjar inskolningen imorgon med en förkyld liten tjej. Hoppas hon är lite piggare imorgon för det skulle inte alls vara kul att vara tvungen att skjuta på det.

Jag är lite pirrig må jag säga. Och det hade nog lillan oxå varit om hon hade haft den minsta lilla susning om vad som komma skall.

Nu handlar det ju bara om ett par timmar första dagarna, men det känns lite spänt, som att vi nu inleder ett helt nytt kapitel i hennes, och våra liv.