Om att få mer rum.
Så vare gjort.
Idag lämnade jag in uppsägningen av lägenheten. Vi ska flytta.
Jag kommer grina blod i flera veckor för att jag absolut inte vill, men det ska bli så skönt att Ellen får ett eget rum. Vi hade sett fram emot att flytta till en fyra men nu fick vi tag i en trea på området där vi bor så flytten blir ju inte så lång. Vi flyttar en våning upp fast har en egen ingång, uteplatserna blir utbytta till en balkong i söderläge. Nu när vi inte har katt längre så går det ju bra.
(Men åh vad jag saknar honom.)
Jag är både glad och ledsen men nog mest förväntansfull. Jag har trivts så fantastiskt bra där vi bor nu och är tyvärr medveten om att vi nog aldrig kommer bo så bra, men jag hoppas ju jg har fel!
Vi var och tittade på lägenheten förra veckan en snabbis, visst vill vi tapetsera om och köket behöver en uppfräschning men det är sånt vi får ta tag i, i höst.
Jag lyfte in Ellen i vad som ska bli hennes rum och frågade:
Ellen vill du bo här?
Hon skakade försiktigt men bestämt på huvudet och sa:
Nääe.
Men det klart, hon kanske trodde vi skulle lämna henne där just då så vad skulle hon säga. Hon hinner nog ändra sig... Hon har ju inte så mycket val :-)