varde ljus
Ellen har sovit bra dom senaste nätterna, vilket jag är väldigt tacksam över, men jag har ändå varit trött. Mörkret gör mig så trött, trött trött trött. Idag gick jag och la mig när Ellen tog sin förmiddagslur, och till min stora glädje sov hon i en och en halv timme, skönt! Jag kände mig mer utvilad och hade fått tillbaka lite energi. Det har inte blivit någon motion senaste dagarna så det är väl det som fattas också. Imorgon blir det en långpromenad.
Idag hade vi kaffebesök på eftermiddan, Ellen visade upp sitt nya trick: att vända sig från rygg till mage och Sofia blev väldigt imponerad =). Det var väldigt trevligt med en pratstund och Ellen uppskattade buset.
Imorgon kommer fina Maja hem igen. Hon förgyller vår tillvaro i en vecka innan hon åter lämnar landet för några månader. Jag kommer sakna dig!
Jag kan inte nog påpeka hur glad jag är för min fina familj och vänner som gör mitt liv fullständigt. JAg är så oerhört tacksam för det jag har och jag kan uppriktigt säga att jag är lycklig just nu.
Men sen är det det här andra,... vinterdepressionen. Den har återigen satt sina klor i mig och även om jag har bra kunskap och vet hur jag ska tackla den, förmår jag inte riktigt. Den håller mig vaken om nätterna. Utan att bry sig öppnar den alla låsta dörrar, löser upp limmet jag använt för att plåstra ihop mig sen sist den var här, nästlar sig in utan att ens knacka på. Jag tar emot den med till synes öppna armar. -Och blir sömnlös ännu en natt.
den bara kliver rakt in
väntar inte på något svar
väcker alla tankar till liv
lämnar inte något kvar.
du undrar vad jag tänker på
jag håller hårt och kryper tätt intill dig
och hoppas det ska försvinna då.
Nä, som sagt, en långpromenad imorgon, och kanske lite julbak. Det får råda bot på den här svackan. Nu ska jag mysa lite innan det blir sängen.
Ellen har sovit bra dom senaste nätterna, vilket jag är väldigt tacksam över, men jag har ändå varit trött. Mörkret gör mig så trött, trött trött trött. Idag gick jag och la mig när Ellen tog sin förmiddagslur, och till min stora glädje sov hon i en och en halv timme, skönt! Jag kände mig mer utvilad och hade fått tillbaka lite energi. Det har inte blivit någon motion senaste dagarna så det är väl det som fattas också. Imorgon blir det en långpromenad.
Idag hade vi kaffebesök på eftermiddan, Ellen visade upp sitt nya trick: att vända sig från rygg till mage och Sofia blev väldigt imponerad =). Det var väldigt trevligt med en pratstund och Ellen uppskattade buset.
Imorgon kommer fina Maja hem igen. Hon förgyller vår tillvaro i en vecka innan hon åter lämnar landet för några månader. Jag kommer sakna dig!
Jag kan inte nog påpeka hur glad jag är för min fina familj och vänner som gör mitt liv fullständigt. Jag är så oerhört tacksam för det jag har och jag kan uppriktigt säga att jag är lycklig just nu.
Men sen är det det här andra,... vinterdepressionen. Den har återigen satt sina klor i mig och även om jag har bra kunskap och vet hur jag ska tackla den, förmår jag inte riktigt. Den håller mig vaken om nätterna. Utan att bry sig öppnar den alla låsta dörrar, löser upp limmet jag använt för att plåstra ihop mig sen sist den var här, nästlar sig in utan att ens knacka på. Jag tar emot den med till synes öppna armar. -Och blir sömnlös ännu en natt.
Den bara kliver rakt in
väntar inte på något svar
väcker alla tankar till liv
lämnar inte något kvar.
Du undrar vad jag tänker på
jag håller hårt och kryper tätt intill dig
och hoppas det ska försvinna då.
Nä, som sagt, en långpromenad imorgon, och kanske lite julbak. Det får råda bot på den här svackan. Nu ska jag mysa lite innan det blir sängen.
framåt
Idag är det första dagen på resten av mitt liv.
Ja, hur många gånger har man inte intalat sig själv det?
Men nu banne mig måste det till en förändring, jag orkar inte ha det såhär. Är huvet dumt får kroppen lida som man brukar säga, och i det här fallet har min kropp fått lida av alldeles för mycket sötsaker. Det har varit trevligt, men nu får det vara nog.
Igår firade vi första advent för tredje gången här på Öbacka och granen har åkt fram liksom adventsljusstaken och en och annan tomte. Vi tog en sväng med barnvagnen på skyltsöndag och åt brunch på Bishops med svärmor, gick sen hem och drack glögg. Känns mysigt att det är juletid och jag ska försöka lägga allt annat åt sidan och bara mysa.
Har så många tankar och funderingar som snurrar i skallen, som jag skulle vilja skriva om, och mycket jag vill berätta, men ut kommer bara blaha.
min lilla solstråle
SOLTIDER FÖR UMEÅ, IDAG
Uppgång | Nedgång | |
---|---|---|
Soluppgång kl. 08:34 22 minuter senare än förra veckan |
Solnedgång kl. 14:16 18 minuter tidigare än förra veckan |
Enligt smhi blir det snö till första advent, inte mig emot faktiskt, börjar nästan längta lite smått.. men bara lite. Och snart vänder det igen, den tjugoandra december kl 05.30 är det som mörkast och sen blir det bara bättre.. Jag har varit nere i en liten svacka på sistone och bara av att veta att vi är på rätt sida strecket gör att det känns lättare. Även om vi har den längsta biten av vintern kvar.
Det känns underbart att Martin är hemma igen och han har varit ledig i 2 dagar med oss i veckan, vi har hunnit göra undan flera ärenden och det känns jättebra. Nu är han tillbaka på jobbet igen och jag ska fördriva tiden med lite städning och plock här hemma så att jag till första advent kan ta fram jullådorna och granen från förrådet. Lite tidigt kanske ni tycker, men tiden går så fort och jag vill hinna njuta av det lite extra så jag är alltid ute i god tid.
Jag kan självklart inte låta bli att tänka tillbaka på förra året när lillan låg och magen och hur det kändes. Det blir mycket reflektioner och jag utbrister en gång per dag: Kan du fatta att vi har en liten tjej! eller något liknande till Martin..
Tänk att det ska vara så svårt att förstå.
Jag ser hur hon växer vecka för vecka och det är bara att hålla i sig, för ibland går det undan. Jag njuter i fulla drag. Självklart är det jobbigt också och man måste få klaga, få beklaga sig lite när det är som tyngst. Bara det inte stiger en åt huvudet.
Nu ska jag sätta lite fart innan hon vaknar igen.
Det känns underbart att Martin är hemma igen och han har varit ledig i 2 dagar med oss i veckan, vi har hunnit göra undan flera ärenden och det känns jättebra. Nu är han tillbaka på jobbet igen och jag ska fördriva tiden med lite städning och plock här hemma så att jag till första advent kan ta fram jullådorna och granen från förrådet. Lite tidigt kanske ni tycker, men tiden går så fort och jag vill hinna njuta av det lite extra så jag är alltid ute i god tid.
Jag kan självklart inte låta bli att tänka tillbaka på förra året när lillan låg och magen och hur det kändes. Det blir mycket reflektioner och jag utbrister en gång per dag: Kan du fatta att vi har en liten tjej! eller något liknande till Martin..
Tänk att det ska vara så svårt att förstå.
Jag ser hur hon växer vecka för vecka och det är bara att hålla i sig, för ibland går det undan. Jag njuter i fulla drag. Självklart är det jobbigt också och man måste få klaga, få beklaga sig lite när det är som tyngst. Bara det inte stiger en åt huvudet.
Nu ska jag sätta lite fart innan hon vaknar igen.
ljuset i tunneln
Snart, snart, har jag klarat detta. Klockan 18 ikväll har jag varit ensam i 4 dygn, och klockan 22 räknar jag med att Martin kliver in genom dörren, om det inte blir några förseningar.
Det har faktiskt gått rätt okej måste jag säga, hur bra är inte jag! Jag har ju förstås inte riktigt tillåtit mig själv att känna efter, men nu känner jag att muren jag byggt upp håller på att knaka i fogarna och jag börjar inse hur mycket jag saknar honom och att jag är utmattad både känslomässigt och fysiskt. Det var otroligt jobbigt att säga hejdå i torsdagskväll, men hur fantastiskt kommer det inte bli att vara 3 igen.. Om 20 minuter kliver Martin på planet till Arlanda och jag räknar timmar, minuter, sekunder... Jag antar att jag kommer fälla en och annan tår ikväll.
I fredags åkte vi till stugan och det har varit bra att få maten serverad på bordet av mamma, och någon som håller mig sällskap. Igår, på vägen hem, hälsade vi på mina syskonbarn Frida och Sofia som fyllde 9 år, och blev där bjudna på pizza. Jag drog ut på tiden lite så att det skulle i princip bara att natta lillan när vi kom hem, men då var det tydligen dags för lek. JAg börjar bli less på mig själv och min egen röst efter att ha sjunigt mig hes på Mors lilla Olle, En sockerbagare, Blinka lilla stjärna, Byssan lull, Prästens lilla kråka och andra hitlåtar om och om igen. Men alltid roar det någon, och i det här fallet: Ellen.
Jahapp, nu vaknar hon,.. hejaheja mig.
kvällsgymnastik
klart!
änka
Jahapp. Så var man gräsänka i fyra dygn, hur ska detta gå? Känner mig sjukt ensam och ångrar att jag för fyra månader sa; Javisst, åk du det går jättebra!
Jag är alldeles för snäll för mitt eget bästa.
Martin, hans bror och 3 kompisar gör en gemensam tripp till England för att fira 30-års födelsedagar och se fotboll. Vad sak jag kontra med? Hm... börjar med att gå på bio nästa vecka, när han kommer hem, för första gången på ett halvår. Sen ska vi försöka få Ellen att ta flaska så jag kan komma ut lite mer jag också.
Ja inte bara därför förstås, hon behöver i allmänhet mer näring så vi har fått råd att försöka med tillägg på kvällarna, men det går rätt dåligt.. Hon tycker vi är dumma i huvet som försöker med flaska, förstår inte alls vad det ska vara bra för. Men skam den som ger sig...
Imorgon åker vi nog till stugan, jag tror jag behöver lite miljöombyte. Mamma och pappa är ju där, och även om jag inte får så mycket bärhjälp på grund av axel- och nackbesvär, så behöver jag ju i alla fall inte vara ensam. Och frisk luft har ju ingen dött av.
Nu ska jag fika lite och se ett avsnitt av Greys Anatomy, Ellen somnade ovanligt tidigt ikväll, till och med lite alarmerande tidigt, så vem vet vad som händer inatt... Jag ska försöka komma isäng i rimlig tid så jag inte är supertrött när hon ska vara vaken. Nu när jag inte har någon att luta mig tillbaka mot på nätterna.
måndag... en sån dag.
Nä, det här går inte... nu går vi ut och går.
just nu
11-11-11
Är det idag jorden ska gå under?
Sjukt seg, men ska försöka mig på lite uppdatering senare idag.
working 9 to 5
Det är som fullt upp nuförtiden..
Leka med bäbis med ena handen och klappa katten med den andra, ungefär.
hämta andan
Lite stillhet i lugn och ro. Ha lägenheten för mig själv, eller en stund ensam i bilen, höja volymen på stereon, dricka lite kaffe. Andas. AAAh.
Jag njuter och hämtar energi. Vilar ryggen, duschar, städar undan.
Snart är dom hemma från promenaden igen, mina älsklingar.
Jag längtar redan.
slutsålt
Jag har hört så mycket bra om den här boken så nu bara måste jag ha den. Någon som har ett ex och vill sälja? Den har utgått ur sortimentet och går inte att få tag på.
Och då blir jag som besatt....
Och då blir jag som besatt....
tisdag
Ikväll i "112 - på liv och död" handlade det om en liten 4 månaders pojke som hade slagit huvudet när han blivit tappad från en bärsele. Mitt hjärta gråter.
Vilken mardröm!
Som tur var klarade han sig utan större besvär, en spricka i armen men inga skallskador. Hur många gånger har man inte tänkt denna hemska tanke! Jag hoppas att vi aldrig behöver uppöeva något liknande, och det gäller att passa sig nu när Ellen visar tendenser tilla tt vända sig. Det går fortare än man tror.
Martin jobbar kväll igen, inte hemma förrän 22.30. Jag gör mitt bästa för att hålla mig vaken. Och sen när han kommer hem är jag pigg och inte kan sova. Men det är det värt.
I eftermiddag har Ellen haft kompisar på besök för första gången, det var tvillingarna Karl och Oskar, 6 månader. Dom lekte med Ellens få leksaker och hon satt mest och tittade på dregglandes.
Vi drack kaffe och åt chokladkaka, jag njöt i fulla drag av att ha lägenheten full.